.

Ännu en veka har gått. Å vad har då hänt från måndag. Onsdagen är väl en dag att minnas i positiv bemärkelse. Ida fick en tid hos ortopeden i Skellefteå eftera att ha väntat i två månader på att få komma för. Läkaren i Burträsk nonchade hennes knä problem i början av februari. Läkaren gav henne inflamationshämmande medicin och skickade henne på en vanlig jäkla skelet röntgen. Efter att vi varit på skelet röntgen hörd läkaren aldrig avsig. Efter ett tag ringde jag honom och skälde ut honom efter noter. Å krävde att han skulle skicka en remis till ortopeden. Å i onsdags var det då änligen dax! Jag hade laddat! å bestämt mig för att inte lämna lasarettet förrän vi fått en magnetröntgen eller annat.

In i salen på kirurgmottagningen kom läkaren Janne in. Bad Ida berätta från början. Ida drog den långa berättelsen om hur hon varit hos fyra olika. Jag och Ida såg hur läkaren blev smått irriterad. När Ida berättat frågade han om vad Ida trodde var problemet. Ida svarade att hon trodde det var menisken. Var på läkaren sa:
-Ida det misstänker jag med.

Han bad Ida ta av sig byxerna för att visa knät. Från det hon lade sig på brittsen till de läkaren sa, Ida det är inre menisken som är trasig å den ska vi ta bort, tog inte mer än 30 sek. Min spontana fråga blev å hur länge ska Ida måste vänta på det då. Var på läkaren svarar.
- Ida har väntat länge nog, å detta ska vara prio ETT!!
Jag blev tyst, och min tanke var läkaren här har något innaför pannbenet.

Innan vi lämnade lasarettet hade Ida en operationstid den 15 Juni klockan 7.20.

På kvällen när vi kom hem skrev vi dagens applåd till läkaren, Janne, i Norran från Ida Gustafsson. Det är han värd 100 gånger om!

Tisdga kväll ringde Linnea. Hon berättade att på lördag skulle hon, Ida och Emma laga till en trerätters middag till mig som present på morsdag. Sedan skulle vi spela spel och umgås, tyckte hon. Som mamma blir man så oändligt glad å en sådan grej. =)). Det är guld värd att ens barn vill göra något sådant för sin mamma.


På tisdag han jag torka vårat sovrumsfönster och Idas fönster.

Denna vecka har det blåst var enda jävla dag!! Är så less!!

I går torsdag åkte först jag och Ida upp till min arbetskompis som köpt sig en häst. Jag och Ida är villiga att ställa upp som skötare i bland och rida. Ska bli kul att få prova hoppa upp på hästen och åka iväg i galopp =). Lars han passade på att klipp gräsmattan. När jag kom hem tog jag på mig jogginkläder och begav mig ut i skogen på en runda. Jag spran, å jag sprang, å jag sprang å det var så kul att inte behöva känna att jag orkar inte. Jag behövde aldrig stanna av och vila. I 45 minuter sprang jag utan att vila eller att det kändes som lungorna skulle komma ut ur kroppen.

Fredagen är här å middagen är intagen. Vinflaskan är tömd. Men jäklar vad jag har hicka!!!. Lars tog Doris på en gångtur. Själv blev jag kvar här hemma och hamnad framför bloggskrivandet. Ute regnar det =(. Hoppas att det är uppehåll i morgon. Jag har köpt blommor och skulle vilja plantera ut dem i blommlådor och krukor i morgon. Ja detta får tiden utvisa.